5.1 Arbetsmiljöns betydelse för kompetensförsörjning och organisatorisk hållbarhet
Resultaten belyser hur vårdplatsbrist och hög arbetsbelastning direkt underminerar sjuksköterskors förutsättningar till en hållbar yrkesutövning inom slutenvården. När organisationer försöker hantera personalbrist och kapacitetsbrister genom arbetsväxling och omfördelning av uppgifter visar studier från svensk sjukhusmiljö att förändrade ansvarsområden ställer komplexa krav på ledarskap och tydliga gränsdragningar för att inte förskjuta belastningen snarare än att lindra den (Backman et al., 2019). Denna strukturella press sammanfaller med bredare observationer kring hur sjuksköterskors upplevelse av sjukhusets arbetsmiljö präglar såväl trivsel som stabilitet i personalstyrkan (Gök & Baykal, 2021). Samtidigt framgår det att ledarskapets förmåga att skapa en stödjande och trygg miljö utgör en avgörande faktor för både karriärutveckling och långsiktig retention (Dilig-Ruiz et al., 2016). En central forskningslucka i den befintliga litteraturen är bristen på longitudinella studier som knyter specifika registerdata över beläggningsgrad direkt till förändringar i professionens arbetsvillkor över tid. Föreliggande studies begränsning ligger i registerdatas aggregerade karaktär, vilken inte fullt ut fångar den individuella upplevelsen av etisk stress och mikroprocesser i det dagliga vårdarbetet.