Huvudresultat och kvalitetsbedömning
Granskningens huvudsakliga resultat klargör att lärosätets interna kvalitetssäkring försvagas när centrala pedagogiska och utbildningspolitiska begrepp saknar enhetliga definitioner i kurs- och utbildningsplaner. En systematisk begreppsanalys av vetenskapliga texter, statliga styrdokument och lärosätesinformation belyser att begreppet progression används i allt högre utsträckning, men ofta med en påtagligt oklar innebörd (Progression i högre utbildning, 2017). Denna begreppsliga oklarhet skapar metodologiska och pedagogiska svårigheter vid utvärderingen av studenters kunskapsutveckling, i synnerhet eftersom det har skett en tydlig förskjutning mot att betrakta progression som en generell kvalitet hos utbildningen snarare än enbart i dess klassiska bemärkelse (Progression i högre utbildning, 2017). Den föreslagna definitionen av utbildningsprogression kräver därför konkreta tillämpningar i utbildningsverksamheten för att motverka tolkningstvivel och stärka den interna kvalitetsbedömningen. Parallellt med progressionsfrågan visar granskningens analys att integreringen av jämställdhetsperspektiv fordrar en strukturerad hantering av pedagogiska utmaningar inom lärosätets kurser. Tidigare erfarenheter visar att undervisning i jämställdhet ofta förväntas möta motstånd, vilket innebär att praktiska råd och pedagogisk beredskap blir helt nödvändiga vid implementeringen av jämställdhetsintegrering i högre utbildning (Jämställdhetsintegrering i högre utbildning, 2023). För att säkerställa en hög utbildningskvalitet måste lärosätet således kombinera en stringent definition av progression med genomtänkta strategier för att hantera motstånd mot jämställdhetsintegrering. Genom att sammankoppla tydliga progressionskrav med ett aktivt pedagogiskt bemötande av motstånd i undervisningen stärks utbildningens övergripande kvalitet och måluppfyllelse på ett systematiskt, transparent och hållbart sätt inom samtliga granskade utbildningsprogram vid lärosätet.